Arbetar eller pluggare??
Blir så trött. Jag blir så besviken när folk säger.. ja men akademierna betalar ju mindre i a-kassa bara för att de har fått lägga ut så mycket på studier för att komma någon stanns här i världen.
Så ni menar att jag som är en arbetar som har läst gymnasiet för att få jobba med det jag vill, jag älskar mitt jobb å trivs med det. Ska jag då behöva lägga mer än fyra gånger så mycket i a-kassa (99kr gentemot 405kr) bara för att jag inte har pluggat. (för det har jag ju inte gjort eftersom jag inte har läst på högskola utan bara gymnasiet.. de är väl bara lekskola i deras ögon.)
Kan ni inte bara förstå att om inte alla människor vore olika och hade olika intressen så skulle världen inte fungerar. Alla kan inte plugga till jurister å civilekonomer osv. Jag har inget läshuvud och jag är inte ett dugg intresserad av ett sådant jobb. Mitt jobb passar mig perfekt och om det inte fanns folk som mig och många andra som brinner för servisinriktade yrken så hade ni aldrig kunnat gå ut på fina restaurangen när ni ska göra fina presentationer för era företag.
Jag förstår mig inte på detta samhälle ibland. Är det inte bättre att man trivs och binner för sitt jobb än att man går och mår dåligt för man gör något som man inte tycker är kul bara för att man ska tjäna lite mer pengar?
På något sätt känns det som att folk har stampat på mig, det känns som att jag är mindre värd för att jag inte har en akademisk utbildning. Men varför? Jag vet så väl att ni hade egentligen inte klarat er utan mig och så många andra.
De värsta med vissa av er är ert resornemang, skulle vi inte komma till deras restaurang och spendera massa pengar på dom och ge servitrisen dricks så skulle de aldrig klara av att driva stället. Tack, hedan efter tror jag att jag väljer restauranger som inte är lika fint snarstucket folk på. 9 kr i dricks på en nota på 3600 kr. Snacka om att ni fick mig till att känna mig ganska värdelös. Ändå kommer ni tillbaka vecka efter vecka.
Vi spotta aldrig på er, vi behandlar inte er illa. Så snälla, börja behandla eran medmänniska så som ni själva vill bli behandlade, eller är det så ni vill bli behandlade?
Så ni menar att jag som är en arbetar som har läst gymnasiet för att få jobba med det jag vill, jag älskar mitt jobb å trivs med det. Ska jag då behöva lägga mer än fyra gånger så mycket i a-kassa (99kr gentemot 405kr) bara för att jag inte har pluggat. (för det har jag ju inte gjort eftersom jag inte har läst på högskola utan bara gymnasiet.. de är väl bara lekskola i deras ögon.)
Kan ni inte bara förstå att om inte alla människor vore olika och hade olika intressen så skulle världen inte fungerar. Alla kan inte plugga till jurister å civilekonomer osv. Jag har inget läshuvud och jag är inte ett dugg intresserad av ett sådant jobb. Mitt jobb passar mig perfekt och om det inte fanns folk som mig och många andra som brinner för servisinriktade yrken så hade ni aldrig kunnat gå ut på fina restaurangen när ni ska göra fina presentationer för era företag.
Jag förstår mig inte på detta samhälle ibland. Är det inte bättre att man trivs och binner för sitt jobb än att man går och mår dåligt för man gör något som man inte tycker är kul bara för att man ska tjäna lite mer pengar?
På något sätt känns det som att folk har stampat på mig, det känns som att jag är mindre värd för att jag inte har en akademisk utbildning. Men varför? Jag vet så väl att ni hade egentligen inte klarat er utan mig och så många andra.
De värsta med vissa av er är ert resornemang, skulle vi inte komma till deras restaurang och spendera massa pengar på dom och ge servitrisen dricks så skulle de aldrig klara av att driva stället. Tack, hedan efter tror jag att jag väljer restauranger som inte är lika fint snarstucket folk på. 9 kr i dricks på en nota på 3600 kr. Snacka om att ni fick mig till att känna mig ganska värdelös. Ändå kommer ni tillbaka vecka efter vecka.
Vi spotta aldrig på er, vi behandlar inte er illa. Så snälla, börja behandla eran medmänniska så som ni själva vill bli behandlade, eller är det så ni vill bli behandlade?
Palatset i värmdö
Har aldrig någonsin skådat så stort hem. Helt sjukt. Va och jobbade hos några vänner till ägarna till restaurangen jag jobbar på. Han ska tydligen vara den 8:de rikaste i usa om jag inte hörde fel. Deras sommarhus de har på värmdö kostade bara 23 miljoner. Deras hus va sjukt stort, de har egen biograf, egen kock, en som städar och tvättar åt dom. Dessutom berättar kocken att de har en hemma i usa som är anställd för att packa deras resväskor och en som rengör deras akvarium varje dag. Åter till trädgården, en egen tennishall, något annat spel, en damm, sjukt mycket gräsyta likt en åker, två stora båtar och en liten, en lång pir, en egen stor brygga med en gäststuga på typ två rum å kök, egen sandstrand och ett hus till med två gästugor i som är ungefär lika stort som huset hemma i nye och till slut även ett hus som va större än det hemma i nye som låg lite längre bort.. på andra sidan "åkern". Måste säga, de är helt sjukt hur olika folk lever. Tänk och vara helt oberoende av pengar, va härligt. Eller i och för sig så skulle man väl inte vara lycklig på grund av de. Jag tror på att spara och slita för de pengarna man har för då blir det mycket roligare att unna sig något. :)
